Rapport från bihjärna viktig för framtiden

196
Forskarna har studerat den tropiska arten Megalopta genalis. Foto: Ajay Narendra

Bin och många andra djur använder så kallat optiskt flöde för att avgöra hur fort det går och hur långt de har förflyttat sig när de är i rörelse. I praktiken innebär det att de upplever att omgivningen rör sig och möter dem medan de själva står stilla. Tills nu har det varit okänt vad som faktiskt händer i biets hjärna när det hittar tillbaka till boet efter att ha flugit omkring och letat mat.

Att bin har förmågan att ”hitta hem” kan visa sig ha existentiell betydelse för mänskligheten, menar Stanley Heinze, biolog vid Naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet.

– Vi vet ju att bekämpningsmedel försämrar binas orienteringsförmåga, vilket gör att det blir färre bin som pollinerar. Samtidigt är livsmedelsproduktionen beroende av bin som pollinerar växter. Att förstå detaljerna om hur bin orienterar sig i världen kan visa sig avgörande för att undvika faktorer som stör dem, säger Stanley Heinze.

I laboratoriemiljö har forskarna placerat elektroder i binas nervceller i hjärnan (som är mindre än ett riskorn) samtidigt som bina under virtuella flygturer har fått uppleva vad de upplever när de letar föda. Resultaten har använts i en beräkningsmodell och kompletterats med elektronmikroskopiska studier av nervcellerna.

– Sedan byggde vi en robot och testade vår modell i verkligheten. Vi skickade iväg den på en slumpmässig tur, och modellen av binas navigationssystem gjorde att den tog raka spåret tillbaka till utgångspunkten, berättar Stanley Heinze.

Resultaten är frukten av flera års forskning där Stanley Heinze har samarbetat med kollegor i Lund, Storbritannien och Australien.