Stora skogsbränder – naturens fågel Fenix

74
En gnista från en skogsmaskin, det var allt som behövdes för att starta den brand som rasade i nästan två veckor. Eftersläckningsarbetet fortsatte länge och återhämtningen hos skogens djur och växter tar naturligtvis mycket längre tid än så. Men en skogsbrand är inte bara död, den är i många fall en förutsättning för specialister av både djur, växter och svampar. Foto: Länstyrelsen i Västmanland.

När lågorna slocknat var nästan 140 kvadratkilometer brandhärjade – nära nog lika stor yta som Stockholms stad. Brand­en förde med sig stor förödelse och mycket mänskligt lidande, vilket aldrig får glömmas bort. Från naturens horisont är dock skogsbränder något helt naturligt och normalt som format det skogslandskap vi ser idag. Utan återkommande bränder skulle vi ha haft en helt annan typ av skogar med ett mindre mångformigt växt- och djurliv.

Torsdagen den 31 juli 2014 startade brand­en under markberedning på ett hygge i södra delen av området.

Väderförutsättningarna var nästan de värsta tänkbara: mycket höga temperaturer parat med att det nästan inte kommit en droppe regn på en månad. Dessutom blåste det ovanligt mycket för att vara högsommar. Branden bet sig snabbt fast på hygget för att sedan sprida sig till några stora rishögar som uppkommit efter avverkningen, och redan här började man inse att detta skulle bli en tuff utmaning att hantera.
I början av augusti tilltog sedan vindarna ytterligare och läget förvärrades därmed.

Från luften får man en annan överblick av förödelsen. Foto: Kjell Gustavsson

Dyster prognos

Efter några dagar deltog tretton helikoptrar parat med ett stort antal personer från räddningstjänster runt om i landet och militär personal i släckningsarbetet. Trots mycket intensivt arbete från alla inblandade så var prognosen dyster. Den 5 augusti bestämdes att staten, i form av Länsstyrelsen, skulle överta ansvaret för räddningsinsatserna.

Hoppet återvände

Den 6 augusti sattes sammanlagt fyra släckningsflygplan från Frankrike respektive Italien in i släckningsarbetet. Detta kombinerat med ändrad väderlek, grävda begränsningslinjer och mindre brandbenägen terräng gjorde att hoppet så sakta började återvända. Den 11 augusti gick räddningsledningen ut med beskedet att de bedömde att branden var under kontroll. Eftersläckningsarbetet kom då att pågå under många veckor till, och det var först när vintern kom på allvar som de sista spåren av glöd och spridd rök började försvinna.

De franska och italienska planen gjorde 1 533 lyft under brandbekämpningen och dumpade 10 miljoner liter vatten. Foto: Gérard Joyon

De första rasande tolv dygnen av den stora skogsbranden 2014

31 juli Kl 13:29 larmar maskinföraren som är ensam på platsen. Kalhygget ligger mellan Seglingsberg och Öjesjön, omedelbart norr om Fermansbo urskog. Ett trettio-tal brandmän från Virsbo, Surahammar och Västerås börjar släckningsarbetet. Branden sprider sig under kvällen fram till Öjesjön.

1 augusti En militär helikopter sätts in. Brandområdet ökar ytterligare och ledningscentralen flyttas söderut.

2 augusti Ett sjuttiotal brandmän och ytterligare fyra helikoptrar sätts in på det nu 25 kvadratkilometer stora brandområdet.

3 augusti Branden sprider sig till 100 kvadratkilometer. Ett hundratal personer, inklusive hemvärnspersonal bekämpar branden. Räddningsledningen begär förstärkning med utländska vattenbombflygplan.

4 augusti Ett tusental personer evakueras från sina hem. Förberedelser vidtas för att evakuera Norberg med 7 000 invånare. Branden sprider sig snabbt och okontrollerat i hård vind.

Röken från skogsbranden ligger 5 augusti tät över Östra Tulegatan i Sala. Cirka 1 000 personer evakuerades från Gammelby, Västervåla och Ängelsberg. Cirka 7 000 personer, främst i Norberg, hotades av evakuering. Foto: Gunnar Creutz

5 augusti Länsstyrelsen i Västmanlands län övertar ledningen av räddningsinsatsen. Omkring 200 personer deltar i det direkta räddningsarbetet. Ett dödsoffer rapporteras och ytterligare en person brännskadas svårt. På kvällen landar de första av fyra släckningsflygplan.

6 augusti På kvällen släpps de första vattenmängderna från flygplan.

7 augusti Stor vattenbombningsinsats sätts in.

8 augusti Bränderna ovan mark är i stort sett släckta.

Uppskattningsvis har upp emot 70 mil brand­slang rullats ut i brandområdet. Foto: Mårten Berglind

9 augusti Situationen bedöms åter kritisk på grund av väderförhållandena. En konvoj rullar från F 21 i Luleå, bestående av fyra brandbilar, fyra hjullastare, grävlastare, grävmaskin och fyra lastbilar mot Västmanland, motsvarande två mindre kommunala brandkårer plus en mindre entreprenadfirma.

10 augusti Vattenbombarna återvänder till Frankrike respektive Italien efter fullbordat arbete.

11 augusti Skogsbranden bedöms vara under kontroll. Markinsatsen utökas till omkring 250 personer.

Fakta: Wikipedia

En yta stor som 25000 fotbollsplaner brandhärjades, ett sjuttiotal byggnader skadades, en person dog och en fick svåra brännskador i branden. Foto: Länsstyrelsen i Västmanland
Niclas Bergius
Niclas Bergius är en biolog som sedan slutet av 1990-talet arbetat mycket med matsvamp, däribland de i Japan mycket uppskattade goliatmusseron och talltuvskivling. Arbetet har skett både på SLU i Uppsala och inom riskkapitalbolag. Koppling mellan naturvård och svamp är något som ligger honom extra varmt om hjärtat och Niclas har löpande utbyte med svampforskare i Japan. Sedan drygt tio år tillbaka arbetar Niclas som projektledare för EU-finansierade Life-projekt på Länsstyrelsen i Västmanland. Life-projekten har handlat om allt från att restaurera fågelsjön Asköviken (projektet Life-Asköviken) till att göra storskaliga insatser för naturmiljöerna i Mälarens inre skärgård (projektet Life-MIA). Sedan två år tillbaka är Niclas projektledare för det stora naturvårdsbränningsprojektet, Life-Taiga, vilket sammanlagt omfattar 14 län och har en total budget på 100 miljoner kronor. Projektet kommer att pågår fram till slutet av 2019.