År 2005 stod Naturvårdsverkets vägledning för brand och bränning i skyddad skog klar. Detta var på sätt och vis startskottet som visade att det nu skulle gå att hantera naturvårdsbränningar på ett mera storskaligt sätt.

Åren efter vägledningens publicerande började länsstyrelser runt om i landet att arbeta med bränningsstrategier samt välja ut lämpliga objekt för kommande bränningar. Några länsstyrelser började också några år senare att praktiskt utföra naturvårdsbränningar. Efter hand som åren gick började fler och fler prata om att det skulle vara väldigt bra om det kunde startas ett nationellt projekt kring just naturvårdsbränningar, detta för att möjliggöra kunskapsöverföring och få en mer storskalig hantering.

Alla län bjöds in till samarbete

Med dessa tankar i ryggen började Län­s­styrelsen i Västmanland under början av 2012 skissa på ett sådant projekt och bjöd in samtliga länsstyrelser runt om i landet till ett startmöte i Västerås. Västmanlands län hade sedan tidigare goda erfarenheter av EU-kommissionens finansieringsprogram för naturvårdsprojekt, Life-Natur.Därför var det naturligt att även denna gång rikta blickarna mot Bryssel i jakt på medel (för mer information om Life-Natur hänvisas till slutet på denna artikel).

Sagt och gjort: 14 av landets 21 länsstyrelser enades om att gå vidare med en ansökan kring projekt Life-Taiga under hösten 2012. Själva ansökan blev ett dokument på över 400 sidor som sändes in till EU-kommissionen alldeles före midsommar 2013, och under april 2014 blev slutligen ansökan godkänd. I ansökan ingick då planerade bränder i 90 stycken skyddade områden inom Natura 2000-nätverket, från Pajala i norr ner till Växjö i söder. Projekt Life-Taiga startade i januari 2015 och kommer att pågå till slutet av 2019. Totalt kommer inom projektet en yta på 2200 hektar att brännas i talldominerade barrskogar och total budget ligger på drygt 100 miljoner kronor. Förutom ren naturvårdsbränning kommer även en hel del informationsinsatser att ske samt även en del åtgärder för att öka tillgängligheten för besökare till vissa områden. Även en del mindre specialinsatser såsom skapande av sandblottor ryms inom projektet. Av projektets dryga 100 miljoner kommer hälften från EU-kommissionen, 25 procent bidrar Naturvårdsverket med och resterande del kommer från skötselmedel från respektive länsstyrelse. I projekt Life-Taiga deltar förutom Västmanland följande län: Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Gävleborg, Dalarna, Värmland, Örebro, Västmanland, Södermanland, Östergötland, Jönköping, Kalmar och Kronoberg. För de som vill veta mer om vilka områden det handlar om i varje län rekommenderas kontakt med respektive länsstyrelse.

Bilderna är från en naturvårdsbränning i naturreservatet Lappland i maj 2016. På den övre ser vi avgränsningen och på den undre hur bränningsgänget tar sig till naturreservatet. Foto: Niclas Bergius

Snart inga naturliga skogsbränder

En av de allra största ekologiska förändringarna i skogen under de senaste 150 åren är den dramatiska minskningen av skogsbränder. I mitten på 1800-talet brann i genomsitt ungefär 1 procent av skogsarealen i Sverige varje år, i dag är motsvarande siffra alltså mindre än 0,016 procent.

Detta betyder att bränderna nästan upphört och att dess landskapsomvandlande effekt mer eller mindre försvunnit. Dokumenterade bränder i mellersta delarna av landet skedde tidigare ungefär vart 50 år, i de flesta av dessa områden har det nu inte brunnit på 150 år. I södra Sverige är det ännu värre då det där inte har brunnit på över 250 år i motsvarande områden. Tjocka lav- och mosstäcken tillsammans med tät risväxtlighet  breder till följd av detta ut sig i många skogar och försvårar därmed en rad marksvampars fruktkroppsbildning med påföljande minskad spridning som följd. Det har nu gått så långt att många av oss som i dag besöker naturen ser dessa tjocka lav- och mossmattor som något naturligt och alltid förekommande. Till detta ska läggas att inväxande gran skuggar ut och hindrar nyetablering av tall. Tallen har en rad anpassningar som gör den relativt motståndskraftig mot brand, bland annat upphissad krona och jämförelsevis tjock bark. Granen däremot är mycket känslig för brand och har mycket låg överlevnad.

Naturvårdsbränning skapar också stora mängder död ved i olika dimensioner, både stående och liggande. Som helhet utgör just bristen på död ved en mycket begränsande faktor för många hotade arter. Vid en naturvårdsbränning brukar man ha som mål att ungefär hälften av träden ska överleva. Totalt brukar man säga att ett femtiotal svamparter är beroende av brand för sin existens, både mark- och vedlevande arter. Förutom detta gynnas ett hundratal andra svamparter av brand. Utöver svamp gynnas även en rad insekter, fåglar och växter av brand.

Säkerhet är alltid prioritet ett

En storskalig naturvårdsbränning är en insatskrävande uppgift som kräver goda förberedelser både teoretiskt och praktiskt. Områdena som ska brännas väljs ut både på naturvårdsmässiga och praktiska grunder. En naturvårdsbränning planeras under lång tid. På länsstyrelsen inventerar naturvårdsförvaltare skogar och marker för att ta reda på var det skulle behöva brinna – i vilka områden elden skulle göra störst nytta. Där det finns spår av äldre bränder bör det finnas småkryp som behöver hjälp att överleva, eller växter som kan ligga i dvala och vänta på värmen från elden innan de kan gro.

Artikelförfattaren Niclas Bergius visar upp Life-flaggan tillsammans med Anna Fridén. Elden tänds kontrollerat i naturskyddade skogar. Foto: Länsstyrelsen i Västmanland

En tydlig avgränsning av området i form av vatten och vägar ökar säkerheten och gör arbete enklare under själva bränningen. Ett stort antal pumpar och många kilometer med brandslang läggs ut veckorna innan branden ska genomföras och då utförs också eventuell röjning av eldfängd ung­skog. När bränningen ska genomföras krävs att rätt väderbetingelser råder; lagom torrt i marken, ingen förväntad nederbörd, svaga vindar och en lovande väderleksprognos för kommande dagar. Vid behov kallas helikopter in under bränningsdagen, denna används då både för översiktlig spaning och som eventuell släckresurs. Skulle minsta tvekan råda om att rätt betingelser råder när tändning ska ske så blåses det hela av direkt, säkerheten är inget som man kan förhandla om. Starten av Life-Taiga blev extra prövande då besked om att projektet beviljats kom i maj 2014 – två månader senare bröt den största vildbranden i modern tid ut i just Västmanland.

Syftet med Life-Natur är att driva på genom­förandet av fågel- och livsmiljödirek­tiven och nätverket Natura 2000. Projekt inom Life-Natur ska vara goda exempel
eller demonstrationsprojekt. Medel beviljas också till projekt som rör biologisk mångfald. För dessa projekt krävs att de är innovativa eller av demonstrationskaraktär och bidrar till att hejda förlusten av bio­logisk mångfald.

4000 svenska områden ingår

Natura 2000 är benämningen på det nätverk av skyddad natur som har skapats inom EU. Nätverket tillkom för att hejda utrotningen av arter samt för att förhindra förstörandet av deras livsmiljöer. Varje medlemsland i EU har bidragit med sina allra mest värdefulla naturområden. Urvalet av områden har gjorts utifrån två olika EU-direktiv: Fågeldirektivet och Habitatdirektivet. Dessa båda direktiv ger skydd åt cirka 900 växt- och djurarter samt 170 olika naturtyper inom hela EU. I dagsläget ingår drygt 4000 svenska naturområden
i nätverket.

Niclas Bergius
Niclas Bergius är en biolog som sedan slutet av 1990-talet arbetat mycket med matsvamp, däribland de i Japan mycket uppskattade goliatmusseron och talltuvskivling. Arbetet har skett både på SLU i Uppsala och inom riskkapitalbolag. Koppling mellan naturvård och svamp är något som ligger honom extra varmt om hjärtat och Niclas har löpande utbyte med svampforskare i Japan. Sedan drygt tio år tillbaka arbetar Niclas som projektledare för EU-finansierade Life-projekt på Länsstyrelsen i Västmanland. Life-projekten har handlat om allt från att restaurera fågelsjön Asköviken (projektet Life-Asköviken) till att göra storskaliga insatser för naturmiljöerna i Mälarens inre skärgård (projektet Life-MIA). Sedan två år tillbaka är Niclas projektledare för det stora naturvårdsbränningsprojektet, Life-Taiga, vilket sammanlagt omfattar 14 län och har en total budget på 100 miljoner kronor. Projektet kommer att pågår fram till slutet av 2019.