Natten är svärmarnas tid

57
Humlelik dagsvärmare besöker nektarrika blommor soliga förmiddagar. Foto: Svdmolen (CC BY-SA 3.0)

Plantera skymningsdoftande växter i din trädgård om du söker spännande naturupplevelser. Då flyger nattfjärilarna dit. Många lika färggranna och fascinerande som dagfjärilarna.

Natten är fjärilarnas tid. 95 procent av Nordens fjärilar flyger i skydd av mörker från skymning till gryning. Arterna har olika flygtider under dygnet. Några nattfjärilar flyger under dagens soligaste timmar men de flesta är aktiva efter solnedgången.

Humlelik dagsvärmare hör till de solälskande. Giljotinera inte alla maskrosor i din trädgård och du har chans att få skåda denna ludna svärmare med sina glasklara vingar. Plötsligt upptäckte jag ett exemplar en varm solig dag i slutet av maj i år när det hovrade över utslagna maskrosor. En härlig naturupplevelse.

Redan i mars uppträder de tidigaste arterna av nattfjärilar. Sedan avlöser de varandra fram till slutet av november. Några flyger bara några nätter och ses sedan inte förrän nästa år medan andra har två generationer på vingarna samma sommar.

Skymningsfjärilar är en riktig benämning på många nattfjärilar. När de ljumma sommarkvällarna sakta glider mot natt kan vi locka fram dem till våra trädgårdar genom att bjuda på nektar i doftande blommor. Syrén och kaprifol är populära buskar. Men ettåringar som olika blomstertobak och nejlikor är också lockblommor. Bland perennerna är den ljusblå Phlox divaricata ‘Clouds of Perfume’ min favorit. Planterad vid vår altantrappa sänder den ut doftmoln på doftmoln medan koltrasten sjunger sina kvällsdrillar från högsta grantoppen.

Dag- och nattfjärilar

Större snabelsvärmare är vanlig i södra och mellersta Sverige. Förekommer i många miljöer från skogsbryn och grustäkter med örtvegetation till trädgårdar. Foto: Hamon jp (CC BY-SA 3.0)

Alla fjärilar har vingar, sex ben och antenner. De ser färger med sina stora ögon. Studier av större snabelsvärmare visar att den kan skilja på färger i så svagt ljus att vi människor inte längre kan det.

Ungefär 147000 olika fjärilar är kända. Resten väntar på att upptäckas. Grovt klassas de in i två grupper; dagfjärilar och nattfjärilar, men de är inte lika noga med klockan som vi människor. Det finns två framträdande skillnader mellan de båda grupperna.

Dagfjärilarna har en kula längst ut på varje antenn, som på en klubba.

Nattfjärilarnas antenner är trådsmala eller liknar fjädrar.

Fortsättningen av denna artikel ägnas åt svärmarna eftersom flera av dem är flitiga blombesökare i våra trädgårdar och hör till den stora grupp som traditionellt kallas nattfjärilar. Många påminner om kolibrier när de stannar upp (hovrar) framför skymningsdoftande blommor, blommor vi kan kalla nektarblommor.

Det finns cirka 1300 kända svärmararter på jorden. Majoriteten finns i tropikerna där många av dem lever på nektar från växter, orkidéer är en favorit som tack vare svärmarna pollineras.

Svärmarna är lätta att känna igen. De har kraftiga spolformiga kroppar och massor med hår både på kropp och på ben.Är medelstora till stora jämförda med andra fjärilar.

De har långa spetsiga framvingar medan bakvingarna är mindre. När de vilar slår de ihop vingarna bakåt så de ligger platt efter kroppen likt tegelpannor.

Ett speciellt kännetecken har alla svärmare, larvernas tuffa tagg på bakdelen. En sådan har ingen annan fjärilsgrupp.

Viktigt med värdväxt

Önskar vi besök av många olika svärmare är det inte bara nektarblommor vi behöver i trädgården.Sk värdväxter är också viktiga, växter där fjärilshonan kan lägga sina ägg. Ur äggen gnager sig larven ut och börjar genast med sina kraftiga käkar tugga i sig värdväxtens blad.

Många fjärilsarter är monofaga när det gäller värdväxt – de lever endast på en art. Försvinner deras värdväxt försvinner också de. Övriga är polyfaga, hämtar föda från flera olika värdväxter.

Sälg och vide är värdväxt för åtskilliga nattfjärilar. Läs mer om sälgens betydelse för inte bara fjärilar i Natur & Trädgård 4/2008. (Länk)

Färggranna larver

Larv av ligustersvärmare. Hornet i baken är karaktäristiskt för alla svärmarlarver. Foto: jean-pierre Hamon (CC BY-SA 3.0)

När larven är utvecklad äter den sig ut ur ägget och fortsätter sedan att äta under hela dagarna. Den har så frisk aptit att den måste byta hud, ömsa, från två till tio gånger. Olika från art till art.

Som riktigt unga liknar många larver från olika arter varandra. Men med varje ömsning ändrar larven utseende och blir allt lättare att artbestämma.

Hos arter som får två generationer på en sommar blir larven knappt en månad gammal medan larver hos andra arter kan behöva flera år på sig för att bli fjäril.

De larver som övervintrar har olika strategier. Många spinner sig ett litet rum av silkestrådar strax under markytan i markförna eller bland blad.

När larven är färdigvuxen ömsar den hud en sista gång och förpuppar sig. Inne i puppan, som är ett tunt hårt skal bildat av larvens sista hud, förvandlas den långsamt till en färdig fjäril. När den processen är klar spricker puppan. Den nyfödda fjärilens första arbetsuppgift är att pumpa in vätska i vingarna så de spänns ut.

Fjärilens korta liv

Att vara fjäril är oftast det kortaste stadiet i en fjärils livscykel. En del lever så kort tid som fullbildade, imago, att de inte behöver äta under den tiden.Till exempel vide- och poppelsvärmare har därför tillbakabildade sugsnablar och lämnar puppstadiet med tillräckliga energiresurser för att orka para sig samt producera och lägga ägg.

För de flesta börjar dock nu jakten på nektar. Svärmarna söker den i blommor som doftar.

När fjärilen dricker nektar fastnar blommans frömjöl, pollen, på den och följer med till nästa blomma som då pollineras, en förutsättning förnya frön och nya blommor.

Många svärmare har god hörsel och syn. Förmågan att fånga upp ljud används främst för att undvika angrepp av fladdermöss. Bara ett fåtal arter kan själva avge ljud.

Hos tropiska svärmare har man visat att fjärilarnas snabba flygrörelser och den långa sugsnabeln vid nektarsök minskar risken att blir fångad av större sniglar och andra predatorer som gömmer sig bland blommorna.

Migranter

Dödskallesvärmare – en sällsynt gäst från tropiska Afrika. Foto: gailhampshire
(CC BY 2.0)

Några svärmare hos oss är migranter som flyger in under sommaren från Europa. Men dödskallesvärmaren är en riktig långflygare. Vissa år tar den sig från tropiska Afrika ända upp till oss. Under 1990-talet sågs den i Lycksele lappmark. Det är dock sällsynt att exemplar av denna Europas största och kraftigaste svärmare når så långt. De flesta landar i södra Sverige, dock inte varje år.

Större dagsvärmare är en migrant från Sydeuropa och Nordafrika som sedan 1994 uppträder regelbundet i Norden. Främst i södra Sverige, några få har flugit över Dalälven i inlandet medan andra följt Norrlandskusten.

Den rekordvarma högsommaren 2006 blev ett rekordår för större dagsvärmare i Norden. Medan det under tidigare år som mest rapporterats ett 50-tal fynd observerades nu i Sverige och Finland ett par tusen större dagsvärmare. Det var många trädgårdsägare som fick besök av denna drygt humlestora svärmare, till och med inne i städer.

– Orsaken till det exceptionella uppträdandet i Sverige är troligen att de större dagsvärmare som kom hit i juni gav upphov till en inhemsk sommargeneration. Samtidigt fördes kontinuerligt nya migranter upp med varma sydostvindar från den europeiska kontinenten. I Sydeuropa uppträder fjärilen med tre till fyra generationer per år, skrev docenten i naturvårdsbiolog Bo Söderström i Fauna & Flora 101 :2006. Han har förövrigt skrivit och tagit bilder till utmärkta ”Svenska Fjärilar – En fälthandbok” (ISBN 91-0-010514-7). I den beskriver han våra dagfjärilar.

Populäraste nektarväxterna för svärmarna

Växtlista: Värdväxter och nektarkällor för svärmare

Sven Lindholm
Dagstidningsjournalisten Sven Lindholm startade Natur & Trädgård 1986 och drev tidningen som chefredaktör och ansvarig utgivare fram till 2013. Han skapade en tidning med inriktning på odling i samklang med naturen och där artiklarna och växtbeskrivningarna fick bli så långa som det krävdes. Det har gjort Natur&Trädgård till en tidlös kunskapsbank. Sven Lindholm avled 2015.