Lättskötta perenner till rabatten

26
Blååtel vill gärna ha fuktig väldränerad något sur jord, men den går i de flesta jordar. Den har ett växtsätt som ger en smal upprätt tuva med blågröna blad. Fin i rabatt med perenner, naturlikt och vid vatten. Mycket härdig. Gulbrun höstfärg med bruna ax. Foto: David J. Stang (CC-BY-SA-4.0)

Ur Arkivet, den här artikeln publicerades första gången i Natur & Trädgård nummer 3, 2000.

Med lättskötta perenner menar Mona Holmberg de som står där i rabatten år efter år utan att behöva någon större skötsel. Perenner man slipper pyssla om och dalta med. Mona Holmberg kallar sig trädgårdsmentor och vill gärna hjälpa både privatpersoner och kommuner. Här får du hennes råd om hur du gör rabatten vacker och lättskött.

– En del blir inte bättre och bättre med åren utan kräver att man delar dem efter några år och planterar om. De är inte lättskötta eftersom man måste pyssla lite med dem.

– Som trädgårdsmentor kommer jag hem till trädgårdsägare och lyssnar på hur de vill ha sin trädgård. Sedan kommer jag med förslag på lämpliga växter som passar in i deras önskemål. Jag ska inte göra en ritning, utan vara en kunskapsbank, säger Mona Holmberg. Foto: Sven Lindholm

Så när har jag gjort en rabatt med lättskötta perenner kan jag sitta med armarna i kors och bara njuta av den?

– Ja. Men om du tycker att det är kul att sätta in något nytt och ta bort något annat så gör du det, men du måste inte. De lättskötta perennerna fortsätter att vara fina och blomma mycket fast man inte gör något speciellt med dem. Ibland får man tillföra lite organiskt material, till exempel kompost så inte jorden blir utarmad på sikt.

Onödigt merarbete

I första hand vänder sig Mona Holmberg med sitt budskap till de parkförvaltningar som tänker ersätta sommarplanteringarna med perenner. Några parkförvaltningar i Sverige har redan gjort det i tron att perenner kräver mindre skötsel och därmed inte kostar så mycket att underhålla. Och ännu fler funderar på att göra detsamma. Mona Holmberg uppmanar parkcheferna att se upp, så de inte får onödigt merarbete.

Risken är att de tänker sig en rabatt som blommar jättefint och väljer riddarsporrar, stormhattar och liknande. Men då utgår man inte från vilken skötselintensitet man tänker lägga ner, utan tar sig vatten över huvudet.

Man tänker att sommarblommorna är väldigt skötselkrävande eftersom de ska planteras varje år medan perenner kommer upp av sig själva. Men på sikt kan det bli mera jobb.

Fänrikshjärta är en tacksam perenn som trivs både i sol och skugga och som blommar hela sommaren. Lämplig som kantväxt. I bakgrunden storrams, Polygonatum multiflorum. Foto: Sven Lindholm

Om man inte har valt rätt sorters perenner som växer bra och täcker över jorden snabbt får man problemet att det blir för mycket öppna jordytor och då kommer ogräsen in.

En yta man har sommarblommor på gör man ju ren varje år, så där etablerar sig inte ogräsen så mycket. Det är själva utplanteringsfasen som är jobbig när det gäller sommarblommor.

Rabatt för nybörjare – och de besvikna

Men det räcker inte att perennerna är lättskötta.

Först och främst ska de planteras på en plats där de har förutsättningar att trivas. Alltså rätt växt på rätt plats. Sen att de är friska, långlivade, inte kräver uppbinding eller regelbunden delning.

En rabatt med lättskötta perenner låter som en nybörjarrabatt, som motsatsen till den berömda engelska paradrabatten, en förebild för många men svår att efterlikna.

Bondpion och flocknäva hör båda till de lättodlade perennerna. Både före och efter pionens magnifika blomning förskönar ett friskt och grönt bladverk rabatten. Och flocknävan en av de mest stryktåliga marktäckarna i såväl sol som skugga. Höstanemonen ‘Robustissima’, bilden nedan, är också en pålitlig perenn. Den bör dock inte planteras under hösten. Varför förklaras i en artikel på nästa sida. Foto: Sven Lindholm

Ja, tyvärr fyller många sin första rabatt med paradväxter. En sådana rabatt kräver mycket arbete. Jag tror att många blir besvikna i längden på parad.rabatten eftersom den inte är så skötselfri som de trodde, säger Mona Holmberg.

Hon tror att det misstaget gör både parkförvaltningar och privata trädgårdsägare. Och rekommenderar alla att börja med mer lättskötta perenner.

Ett annat vanligt misstag som nybörjaren gör är att bara köpa vårblommande stenpartiväxter eftersom det är dem man förförs av när man går på shoppingrunda i växtbutiken på våren. Sådana växter är ofta svagväxande och tål inte konkurrens.

Att anlägga en rabatt

Det finns lättskötta perenner för soliga, halvsoliga och skuggiga lägen. Men först lite om konsten att anlägga en rabatt. Vilken jord skall det vara i den?

Många av dessa perenner är väldigt tacksamma och klarar sig i princip i vilken trädgårdsjord som helst.

Även i lera?

Det beror på vilken typ av lera man har. Blåleran här i Göteborg är det ingenting som trivs i. Den gräver man bort. Eller gör en upphöjd rabatt.

Ofta är det bra att en rabatt ligger 15–20 cm över omgivningen. Det gynnar växternas rotutveckling och övervintringen blir bättre när de slipper stå med fötterna i vatten.

Fleråriga ogräs

Det allra viktigaste när vi anlägger en perennrabatt är att få bort alla fleråriga ogräs, betonar Mona Holmberg.

A och O är att det inte finns något rotogräs som kvickrot och kers från början. För annars hjälper det nästan inte vilka kraftfulla perenner man sätter dit, ogräsen kommer ändå upp emellan

Gräva bort jorden och sålla?

Ja, eller täcka marken. Har man stora problem med dessa ogräs får man arbeta mer på sikt. Om man täcker en yta under två växtsäsonger med grov fiberduk, svart plast eller något annat ogenomskinligt får man en jord fri från rotogräs.

De ettåriga fröogräsen som mållor, våtarv och liknande, tycker inte Mona Holmberg är något bekymmer.

– Ser man bara till att det är rensat när man planterar de kraftfulla perennerna är det inga problem. Det är bara att hålla rent från ogräs tills perennerna har slutit sig. Första året rensar man emellan, krafsar lite i jorden så att de ogräsgrön som finns i den kommer upp i ljuset och gror. Och ser tiIl att rensa bort dem i ett tidigt skede. Redan andra året täcker bladverket jorden.

Sen behöver man bara gå där och rycka de ogräs som eventuellt kommer upp mellan plantorna.

Blekgul daglilja, Hermerocallis citrina, och daggfunkian Hosta sieboldiana ‘Frances Williams’ är två lättodlade perenner som passar bra tillsammans. Foto: Sven Lindholm

Vänta med gödslingen

När det gäller gödsling, menar Mona Holmberg att med en vanlig trädgårdsjord kommer man rätt långt. Och att man därför inte behöver tillföra någon näring i samband med planteringen.

Vänta en månad och se om det behövs.

Hur ser man om perennerna behöver lite extra näring?

Om de är lite gulsiktiga, lite ljusgröna och växer dåligt. Då är det dags att gödsla. Det är oftast mer kväve som behövs. Hönsgödsel är bra om man vill vara naturenlig.

Natur & Trädgårds utsände kan naturligtvis inte låta bli att fråga om gräsklipp.

Som marktäckning fyller gräsklippet samma funktion som växternas egna blad kommer att göra i framtiden. Gräsklippet gör det så mörkt och ogästvänligt vid jord­ytan att inga ogräsfrön vill gro.

Gräsklipp är kväverikt. Kan det ge så mycket kväve att det bör blandas upp med löv eller gammalt hö?

– Nej, inte när det gäller dessa perenner.

Mjölkklocka är pampig växt. Det svenska namnet syftar på den mjölksaft denna art, men även många andra i Campanulasläket har. Bilden visar namnsorten ‘Loddon Anna’. Kan bli närmare metern hög. Foto: Sven Lindholm

En egen plantskola

Mona Holmberg ger rådet att koncentrera insatsen och hellre lägga en mindre del av rabatten till att börja med. Och eventuellt satsa mer på jordförberedelser.

Utöka rabatten successivt. Dela efter några år de plantor som vuxit till. Då får man sin egen lilla plantskola. Och tycker man det är kul att hålla på med sticklingar kan man på så sätt få nya plantor.

Om man till exempel börjar med en två kvadratmeter stor rabatt kan man från den efter ett par år få plantor till en lika stor yta. Och då är grundregeln att vårblommande perenner flyttas och delas på hösten och höstblommande på våren.

Mona Holmberg tar de högsommar och höstblommande växterna som exempel.

Det är tidigt på våren man delar och flyttar de senblommande. Lämplig tid är när man vårstädat rabatten, när plantan börjat skjuta några nya blad gräver man upp hela klumpen och delar den. En del sorter går att dela med händerna, det är lätt att se de naturliga uppdelningarna. Men några blir väldigt kraftfulla och hårda och måste delas med spade, till exempel i fyra bitar. Se till att det finns några blad på varje del. Sätt tillbaka två och plantera två på det nya stället.

En del växter behöver man inte gräva upp för att få nya plantor av. Till exempel växter som har utlöpare och jordstammar.

En flocknäva till exempel kan bli tio flocknävor bara genom att man tar en bit av jordstammen och stoppar ner i jorden. Den tar sig direkt.

På hösten när man ska dela de som blommar lite tidigare på våren gäller det att man klipper ner plantorna en del. De får inte ha kvar alla sina stora blad, för när man stört rotsystemet är det viktigt att inte bladen och bladverket är för stort. Då klarar inte rötterna att försörja växten. Men de vårblommande växterna är ofta lite lägre så det är inte så stort problem.

Dagliljan ‘Atlas’ med sina svepande blad och långa klockformade blommor i en rofylld samplantering med en annan lättskött perenn, ett silverax. Foto: Sven Lindholm

Rätt växt på rätt plats

När vi kommit så långt att rabatten är planteringsklar och det är dags att ila till trädgårdsbutiken är det viktigt att noga ha tänkt igenom plantvalet.

Det gäller att välja rätt växt till rätt plats. Sätter man växter som vill ha sol i skugga blir det ingenting även om man har gjort en jättefin jordbädd och sköter om växterna minutiöst. Solälskare klarar inte skugga. De kan överleva men kommer att föra en tynande tillvaro.

Det gäller att skaffat sig kunskap. Och den är inte svårtillgänglig, hävdar Mona Holmberg.

Den finns i trädgårdsböcker och tidskrifter. Och ser du en vacker blomma hos grannen så fråga vad den heter. Grannen kanske blir så glad att du får med dig en planta hem. Man kan även få hjälp i trädgårdsbutiken.

Hon varnar för att köpa växer utan att veta vad det är man vill ha. Lika farligt som att gå in i livsmedelsbutiken utan en inköpslista.

Man vet att man skall ha mjölk och bröd och diskmedel och allt det andra nödvändiga. Men så faller man för några frestelser. Och det kan man väl göra, men man kan inte bara köpa de varor som satts ut längs gången. Då blir man inte mätt på rätt sätt.

Rabattens blomtid

Innan vi plitar ner vår inköpslista gäller det att bestämma när rabatten skall blomma. Mona Holmberg avråder från att försöka fa den att blomma från tidig vår till sen höst.

Det är svårt att få en perennrabatt som är fin under så lång tid. Då är det bättre att man till exempel satsar på en högsommar- höstblommande rabatt. Vill man ha en vårblommande rabatt anlägger man en sådan separat.

Man brukar säga att en perennrabatt är snygg under högst tre månader. Då kan det bli juli-augusti-september. Men det kan inte bli maj också. Vill man ha blommor i rabatten då far man välja till exempel april–maj–juni i stället. Eller komplettera med lökväxter.

Men, poängterar Mona Holmberg, även om en rabatt med lättskötta perenner inte har blomfägring under längre tid har den annan fägring, bladformer och fröställningar till exempel.

Bladverket viktigt

Strandiris och hosta.

Det är viktigt att man inte har för många plantor av växter i en rabatt där bladverket är fult efter blomningen, tycker Mona Holmberg. Och föreslår växter som blommar ganska sent.

Alla växter är snygga i bladverket ända fram till blomningen, till exempel höstastrar som blommar sent.

En växt som blommar tidigt kan ha ett väldigt tråkigt och fult bladverk under resten av sommaren. Den typen av växter skall man helst inte ha med i en sådan här rabatt, alternativt plantera något framför som döljer det vissnande bladverket.

Men det finns växter som är fina jämnt, både före, under och efter blomningen. Iris är ett exempel.

Iris blommar underbart på försommaren i juni. Låter man de överblommade blommorna stå kvar är bladverket väldigt dekorativt. Precis som ett gräs ungefär. Och senare kommer fina fröställningar.

Behöver inte alltid vara av ondo att ha överblommade blommor i en rabatt. För rätt vad det är faller kronbladen bort och sen har man en fröställning som är vacker. Det gäller ganska många växter Det handlar mycket om att lära sig se med andra ögon.

– Till exempel bollök, Allium, olika prydnadslökarlökar. Där är blomningen en fas och sedan fröställningen som är minst lika vacker. Deras blad börjar gå tillbaka redan i samband med blomningen, eller lite innan.

Spiror och bullar

En perennrabatt behöver inte utformas som en traditionell rektangel. Den kan göras lungformad, rund eller oval och kan på så sätt ha både en solig och en skuggig sida.

Men framför allt, betonar Mona Holm­ berg, bör man använda växter med olika former och uttryck. En variation mellan spiror och bullar. Då blir rabatten spännande

– Den variation mellan växter som växer vertikalt, som till exempel silverax som står rakt upp, och nävor med ett bulligt blad­ verk. Jättedaggkåpan är en bulle. Astilbe har spiror, som kan vara mer eller mindre smala, lite julgransformade, men det är ändå spiror.

Blad kan också utnyttjas i komposition­ en. Några växter har stora runda blad, andra finflikiga blad och så finns det “spiriga” blad, som hos liljor, dagliljor och gräs.

Astilbe och fackelblomster (Lythrum salicara). Och hängslöja (Gypsophila repens) samt ulleternell.

Lugn och harmoni

Att låta någon eller några växter återkomma kan skapa lugn och harmoni, säger Mona Holmberg. Men det behöver inte vara så kallade rapporter, som i de berömda ettåriga rabatterna i Göteborgs Botaniska Trädgård. (En rapport är en ritning, ett mönster, som återkommer med exakt samma växter tills man nått önskad längd på rabatten.)

Kanske inte riktigt så regelbundet när det gäller den egna perennrabatten, men lite grann av den tanken.

Låt dagliljor eller iris med sina speciella bladverk återkomma i framkanten med några meters mellanrum. De som står bakom behöver inte vara exakt detsamma. Det räcker egentligen att samma daglilja återkommer på några ställen, beroende på hur stor rabatten är, så skapas ett lugn. Rabatten hänger ihop, det ser inte ut som om man bara planterat en växt här och en där.

– Välj gärna någonting du tycker är snyggt och vet är pålitligt. Det kan vara en speciellt näva som återkommer. En daggkåpan eller en hosta. Om samma bladform och samma känsla återkommer på ett par ställen skapas harmoni.

Bli din egen designer

Det är inte svårt att skapa en lättskött, harmonisk och spännande perennerabatt, hävdar Mona Holmberg. Och uppmanar oss att bli våra egna trädgårdsdesigner. Det är bara att pröva sig fram. Kanske gör vi nya växtkombinationer som den kunnige aldrig skulle komma på.

Ser man att två växter är snygga ihop kan man plantera den kombinationen på fler ställen. Och växter man blir förtjust i kan man satsa mycket på. Självklart, oavsett vad det står i trädgårdstidningar.

– Jag läste en intervju med en inredningsarkitekt som fick frågan vad är god smak: Han svarade: att välja själv.

Det tycker jag är jättehärligt, säger Mona Holmberg.

Hon tycker inte att vi ska vara låsta vid ritningar, inte tro att andra har svaret på våra frågor.

Självklart skall man tillskansa sig all kunskap man kan få från böcker, tidskrifter, trädgårdsföreningar, grannar och vänner samt kunnig personal i trädgårdsbutikerna, men till syvene och sist måste man själv prova sig fram.

Jättedaggkåpan släpper ganska mycket frön, men det är ändå sällan ett problem, menar Mona Holmberg. Foto: cultivar413 (CC BY 2.0)

Behåll fröställningarna

Den som anlagt en lättskött rabatt behöver inte göra något med den under hösten. Det arbetet kan vi med fördel spara till en skön mysig vårdag när man ser hur det börjar spira, innan det kommit för långt så man inte skadar växterna, tycker Mona Holmberg. Rekommenderar oss att låta fröställningarna vara kvar över vintern.

De flesta perenner mår bra av att ha sina blad och stänglar kvar under vintern. Vissa ihåliga växter kan bli fyllda med vatten om stänglarna klipps av och då kan rotsystemet sprängas inifrån när det fryser på. Och mycket av alla vissna blad tar maskarna hand om.

– Många perenner är väldigt vackra sent på hösten och en bra bit in på vintern och det är synd att klippa ner dem. Med snö i förstärks karaktären.

– Många perenners frö är populär fågelmat. Och det är väldigt få perenner som fröar så mycket att de blir ett problem.

Jättedaggkåpan är en växt som fröar ganska rejält. Har man en grusgång eller en gång av smågatsten kan det bli en massa småplantor.

Är man känslig för sådant och inte vill ha arbetet med att rensa bort plantorna kan man klippa bort fröställningarna efter blomningen. De fröar rejält, men har man en gräsmatta som kantar, en lite stabilare grusplan eller asfalt är det inga problem. Jättedaggkåpan fröar inte sönder en rabatt.

De flesta av de perenner som tas upp i artikeln blommar bara under sommaren och hösten. Den som även vill ha vårblommor kan plantera lökar. När dessa blommat över låter man bladen vissna ner så att näringen vandrar ner i löken.

Perenner som växer upp relativt tidigt döljer de vissna lökbladen. Den är en av finesserna med en sådan här rabatt.

Sven Lindholm
Dagstidningsjournalisten Sven Lindholm startade Natur & Trädgård 1986 och drev tidningen som chefredaktör och ansvarig utgivare fram till 2013. Han skapade en tidning med inriktning på odling i samklang med naturen och där artiklarna och växtbeskrivningarna fick bli så långa som det krävdes. Det har gjort Natur&Trädgård till en tidlös kunskapsbank. Sven Lindholm avled 2015.