Humlan stoppar gråmögel genom biologisk bekämpning

20
Förra sommaren utfördes försök för att se om humlor i konstgjorda bon kan utnyttjas till att sprida den gråmögelbekämpande Trichoderma-svampen till jordgubbsblommor.

Ur Arkivet, den här artikeln publicerades första gången i Natur & Trädgård nummer 1, 1999.

Humlan har under senare år uppmärksammats allt mer som pollinerare. Yrkesodlare importerar humlebon för detta ändamål. Storodlare av tomater har här varit föregångare. Nu har några års försök i USA visat att humlan även kan användas i den biologiska krigföringen.

Förra sommaren utfördes försök för att se om humlor i konstgjorda bon kan utnyttjas till att sprida den gråmögelbekämpande Trichoderma-svampen till jordgubbsblommor.

Det ser väldigt positivt ut, säger Sven Göransson vid Predator AB till Natur och Trädgård.

Det var deras humlebo, Binab-T, som användes i försöket. Det försågs med två svarta plastslangar med en diameter anpassad efter humlorna i boet. Genom den ena kryper de in efter pollineringsrundan och genom de andra ut för ett nytt arbetspass. På vägen ut passerade de en behållare med Trichoderma-sporer.

Sven Göransson visar hur man genom att koppla två svarta plastslangar till sina humlebon kan utnyttja humlorna i den biologiska bekämpningen av gråmögel i jordgubbar. När de kryper ut genom den ena passerar de en behållare med Trichoderma-svampar och för ut dessa till jordgubbsblomman. Genom den andra slangen kryper de in i boet, nu försedda med pollen. Foto: Sven Lindholm

Humlan får svampen på sig innan hon flyger ut. När hon landar i jordgubbsblomman för hon över Trichoderma-sporer dit, säger Sven Göransson.

Trichoderma är en i marken naturligt och vanligt förekommande svamp. Inom släktet Trichoderma finns det olika arter och de består i sin tur av olika stammar. Binab-T består av Trichoderma harzianum och Trichoderma polysporum.

Humlan perfekt – teoretiskt

Teoretiskt är humlan perfekt när det gäller att biologiskt bekämpa gråmögel i jordgubbar.

– Bekämpningen, vare sig den är kemisk eller biologisk, ska göras i blomningen. Och det är viktigt att det medel man använder hamnar i blomman. Gråmögelangreppet kommer i själva blomman.

Men klarar humlan uppgiften i praktiken?

100-procentigt säkert är inget. Sprutning med kemiska medel långt därifrån, svarar Sven Göransson.

Men han är optimistisk när det gäller humlan.

I sommarens försök var det färre infekterade bär där humlorna ensamma stod för bekämpningen än där man sprutade kemiskt.

Fleråriga försök behövs

Och eftersom det var ett hårt gråmögeltryck i fjol med väldigt mycket bär som blev förstörda är man på Predator självklart nöjda med testresultatet. Men Sven Göransson uttalar sig försiktigt:

Vi går inte ut och lovar guld och gröna skogar innan vi sett lite mer. Sådana här försök måste göras under flera år. Och dessutom kan man inte jämföra två gårdar med varandra. Förutsättningarna är alltid olika när det gäller klimat, odlingssätt, om det är första eller andra skörd man tar, plantornas ålder med mera.

Men de odlare som vill pröva kan i år köpa humlebon med Trichoderma.

Predator säljer sedan flera år humlebon till växthusodlare för pollinering av tomater och melon. Runt 1500 kostar ett sådant bo. Ett bo pollinerar i cirka 8 veckor, så en tomatodlare som har blommande plantor från februari till augusti-september får fylla på några gånger.

Jordgubbsodlare har också börjat använda dessa humlor för pollineringen. För att den skall bli effektiv över så stor yta som ett jordgubbsfält sätter Predator ihop tre humlebon. Då räcker det med en utsättning av ett sådant humleradhus per hektar och säsong.

Ett ensamt humlebo klarar, enligt Sven Göransson, att pollinera 1500–2000 kvm. För ett koloniområde kanske detta kan vara intressant men är inget för en villaträdgård, det blir väl dyra jordgubbar.

Gråmögel värsta gisslet

Gråmögel är det värsta gisslet i jordgubbslandet. Det orsakas av svampen Botrytis cinerea. Blossar ett angrepp upp kan det snabbt spoliera hela bärskörden.

Vi kan göra det svårt för gråmögelsvampen genom att hålla efter ogräs i jordgubbslandet samt täcka marken under och runt plantorna med ren och torr halm. Då torkar det fortare upp, vilket missgynnar denna fuktighetsälskande svamp. Den utvecklas bäst när det regnar eller är fuktigt väder och temperaturen håller sig mellan l5 och 20 grader. När det är så miserabelt väder kan alla bären i en jordgubbsodling snabbt bli helt förstörda, både mogna och kartiga.

Viktigt ta bort allt dåligt

Det är också viktigt att ständigt plocka bort de växtdelar på plantan som ser dåliga ut. Gråmögelsvampen är en så kallad svaghetsparasit som lever på vissnande och döda växtdelar. Den överlever vintern på sådana varför en tidig vårstädning i jordgubbslandet är viktig.

Välj motståndskraftig sort

En tredje åtgärd är att följa den grundregel som gäller för all lyckad odling, att välja motståndskraftiga sorter. Populära ‘Senga Sengana’ angrips mycket lätt av gråmögel, liksom ‘Dulcita’.

‘Korona’, ‘Bounty’ och ‘Tamella’ är också känsliga för denna svamp medan ‘Zephyr’, ‘Honeoye’, ‘Tago’ och ‘Diana’ är mindre känsliga.

Någon sort som inte är mottaglig för gråmögel finns ännu inte.

Nu är detta med att välja rätt sort när det gäller jordgubbar inte det lättaste. ‘Senga Sengana’ är till exempel motståndskraftig mot ett annat elände i jordgubbslandet, mjöldaggen, medan ‘Zephyr’ mycket lätt drabbas av det.

Sven Göransson visar hur man genom att koppla två svarta plastslangar till sina humlebon kan utnyttja humlorna i den biologiska bekämpningen av gråmögel i jordgubbar. När de kryper ut genom den ena passerar de en behållare med Trichoderma-svampar och för ut dessa till jordgubbsblomman. Genom den andra slangen kryper de in i boet, nu försedda med pollen.

Sven Lindholm
Dagstidningsjournalisten Sven Lindholm startade Natur & Trädgård 1986 och drev tidningen som chefredaktör och ansvarig utgivare fram till 2013. Han skapade en tidning med inriktning på odling i samklang med naturen och där artiklarna och växtbeskrivningarna fick bli så långa som det krävdes. Det har gjort Natur&Trädgård till en tidlös kunskapsbank. Sven Lindholm avled 2015.