Vilken sättpotatis är bäst?

19
Foto: Pxhere

Ur Arkivet, den här artikeln publicerades första gången i Natur & Trädgård nummer 1, 1986.

Hur ska sättpotatisen se ut egentligen, frågar signaturen Villrådig nybörjare. Så här skriver signaturen:

Fråga: Jag är nybörjare på odling och står som ett fån mellan alla råd, de är ju så olika. Hur ska egentligen en sättpotatis se ut? En del säger att man ska ta undan sättpotatis på hösten när man plockar upp och att man ska ta sättpotatis från de bästa plantorna. Andra säger att man ska inte ha stora sättpotatisar utan dessa ska man klyva innan de sätts i jorden på våren. Och andra säger att man ska ta små sättpotatisar som ratats under vintern när man kokar potatis. Min granne spar alla “gröna” potatisar. Vilket är det rätta? Tacksam för svar.

Nils Åkerstedt svarar: Ja, det finns onekligen många synpunkter och uppfattningar om hur en sättpotatis bör se ut och det är även rätt vanligt att var och en som kommer med råd anser att just hans eller hennes uppfattning är den enda rätta.

I själva verket är det nog närmast omöjligt att helt säkert kunna påstå att just så skall en sättpotatis se ut. Men detta gör ju det hela mera intressant för då finns det behov av att experimentera sig fram till vad som förefaller att ge bästa resultatet på den platsen där man odlar, i den jorden och med den potatissorten samt det odlingssätt som man tillämpar.

Men är man nybörjare eller villrådig då är det säkerligen bra att från början känna till några allmänt vedertagna uppfattningar att hålla sig till.

Att på hösten när potatisen tas upp ta vara på sättpotatisar från rikgivande och fina stånd, i synnerhet om det är stånd som skiljer sig avsevärt från de omgivande, tror jag är mycket värdefullt även om den uppfattningen inte direkt är allmänt vedertagen.

Att sätta riktigt stora potatisar är inte någon nackdel ur annan synpunkt än att det behövs många kilo potatis vid sättningen. Metoden att dela stora potatisar är därför mycket bra. Men de skall inte delas när de tas in till fördrivning och inte heller samtidigt som man sätter dem, utan delningen skall göras cirka ett halvt dygn innan de sätts.

Vid tidig delning skrumpnar potatisarna

och mycket energi går förlorad. Delas de samtidigt som de sätts är risken stor för att snittytan angrips av sjukdomssvampar.

Att sätta små potatisar anses av många som en bra metod medan andra förkastar den helt. Själv har jag gjort försök många gånger och med olika sorter, dels har jag satt potatisar med en storlek på 4–5 cm i diameter och dels med 8–12 cm i diameter och varje gång så har jag fått bättre resultat med de större sättpotatisarna.

Med de försöken som bevis så skulle jag med övertygelse kunna hävda att potatisståndet har nytta av den stora sättpotatisen

om det inte vore för att försök med sticklingsförökade (toppar från potatis som satts i krukor tidigt) potatisstånd har gett 6-8 stora, fina potatisar trots att dessa potatisstånd helt saknat den näring som sättpotatisen innehåller.

Fritt fram för experiment

Så därför vill jag inte, när det gäller sättpotatisens storlek, komma med några bestämda råd utan här är det fritt fram för experiment.

Att grön potatis är bra att använda till utsäde tror jag inte att man behöver tvivla på. Det är nog till och med en fördel att på hösten låta den potatis som eventuellt sorterats ut för att användas till sättpotatis få ligga i solen ett par dagar och bli grön för det förefaller som om den därigenom blir betydligt mera motståndskraftig mot lagringsrötor. Som signaturen ser så finns det många frågetecken när det gäller potatisodlingen, frågetecken som man ibland kan få svar på genom experiment. Det roliga med att experimentera med potatis är att man ,så snabbt får se resultatet, man behöver ju bara vänta från vår till höst. Men sedan kan givetvis väntan bli lång till nästa vår då

man får fortsätta med experimenten.

Nils Åkerstedt
Nils Åkerstedt tog trädgårdsmästarexamen 1949 och har ägnat hela sitt liv åt trädgård och att skriva om och strida för sina odlingsmetoder. Han blev känd för att experimenterat sig fram till att odla i sand och grus med gräsklipp som näringsgiva. Som 90+ återkom han som skribent i tisdskriften han var med att starta 1986, Natur & Trädgård. Nils Åkerstedt avled i augusti 2018.