Härma naturen genom att vinterså

3856
Snö går alldeles utmärkt att vattna vintersådderna med. När grönsakerna väl tittar upp sover nästan alla skadedjur och plantorna blir de allra finaste man kan tänka sig. Foto: Theres Lundén

När grannarna fortfarande håller sig inne i vintermörkret smider Fabror Grön, Johannes Wätterbäck,  planer och går till handling med årets frösådd. 

Att vinterså slätar ut den vanliga uppdelningen av årstider och sprider också ut arbetet över längre tid.

Johannes Wätterbäck ser många fördelar med att så medan det fortfarande är kallt och beskriver här tre olika sätt att göra det på.

Att vinterså är ingen ny metod som jag hittat på, men jag hade inte läst om kallsådd av grönsaker någonstans innan jag började utveckla den för egna behov under 1990-talet. Det har tagit tid att få till odlingstekniken och det ligger en hel del döda plantor bakom mig och mina experiment. Principen är ganska enkel, jag härmar helt enkelt naturen, men gör det lite extra ombonat för fröna.

Många av de växter vi odlar går upp i blom och sätter frö, som därefter faller till marken när de är mogna för att sedan gro när det våras. Att samla dessa frön och lägga dem i behållare i ett växthus i gödslad planteringsjord är att tillrättalägga miljön för deras naturliga cykel. Man följer naturens gång men gör det där lilla extra. Det är väl det vi odlare sysslar med mest hela tiden.

Låt dig inte luras när vintern kommer på besök i december. Starta inte dina sådder förrän du vet att vintern är här för att stanna. Foto: Theres Lundén

Vägen till vintersådd

Min ingång till att odla var att bygga upp en övergiven trädgård och få den att bli så där bedårande vacker i sin blomsterprakt, som jag mindes den från när jag var barn. Då, när jag började odla på 1990-talet, låg mitt fokus på att odla fram ettåriga växter inomhus för senare utplantering. Det var så jag tänkte att man gjorde och det såg ju så snyggt och pampigt ut på fröpåsarna med alla fantastiska bilder. Så ville jag också ha det. Dessvärre var förutsättningarna inte de bästa för att dra upp växter i timmerhuset där jag bodde. Ljusinsläppet var egentligen för litet, men med vilja kommer man långt och jag lyckades få fram en hel del växter på det sättet.

Johannes Wätterbäck startar vintersådderna i januari inne i köket och bär sedan ut dem till växthuset efterhand. Sedan får vintervädret avgöra när de ska vattnas och groningsprocessen kan sätta igång. Foto: Theres Lundén

Efter några vårar med mängder av gängliga plantor och ett sabla rännande fram och tillbaka till och från växthuset för att avhärda växterna, bestämde jag mig för att byta taktik. Istället för att fröså ettåriga blommor satsade jag på perenner och tvååriga växter. Jag började förstå att perenner vanligtvis bara blir snyggare år för år och att de ofta inte behöver startas inomhus. De kan ju dessutom förökas på fler sätt än genom frö.

Fröets inbyggda säkerhetssystem

De perenner jag valde där och då skulle sås i minusgrader i januari – februari.

Det kallas för stratifiering när man sår vissa frön i kyla och meningen är att omväxlande kyla och värme ska bryta ner grohämmande ämnen som finns i fröet så att fröet kan börja gro. Det är ett inbyggt säkerhetssystem många växter har för att de inte ska gro vid fel tidpunkt.

De flesta grönsaker har inte samma gedigna säkerhetsskydd, vilket jag ibland skulle önska. Det gäller i synnerhet grönsaksfrön, som jag använder till vintersådd i odlingszon 2, där temperaturen svajar vissa vintrar.

De växter jag började odla kallt var olika sorters primulor och olika sorter av alpina klematis, samt en hel del olika klockor. Redan andra året flög trädgårdsdjävulen i mig och jag började att experimentera med att så andra växter kallt. Jag testade att så vanliga sommarblommor sida till sida vid primulorna, jag testade flera olika slags kryddor och grönsaker och jag lyckades få upp en hel del växter.

Hos många står växthusen tomma fram till slutet av april, men Johannes Wätterbäck tar sitt i bruk redan i februari. Att använda det en större del av året rättfärdigar också själva inköpet av växthuset! Foto: Theres Lundén

Slipper avhärdningen

Den mest påtagliga fördelen är att plantorna blir så kompakta av att få bra med solljus och dessutom slipper man springa fram och tillbaka och avhärda växterna.

För varje år testade jag fler och fler grönsaker. När jag sedan flyttade in till staden med fem nya trädgårdar på mitt samvete, blev vintersådd en arbetsbesparande odlingsteknik som fungerade mycket bra för att producera grönsaker och växter till alla platser där jag odlade.

Här är tre varianter av vintersådd:

· Plantor för senare utplantering.

· Konsumtionssådd.

·  Vinterså direkt på friland.

Plantor för utplantering

Vintersådd med sikte på att driva upp plantor för utplantering är den metod jag praktiserat längst. Metoden fungerar väldigt bra i kalla, ouppvärmda växthus men kan också fungera i pallkrageväxthus, på inglasade balkonger/altaner, i drivbänkar och olika slags plastbackar med lock. Det man behöver tänka på när man vintersår i mindre utrymmen som pallkrageväxthus, drivbänkar och plastbackar är värmen. Ju mindre utrymme du odlar i desto sämre luftcirkulation. Det kan bli riktigt hög temperatur när solen ligger på och i värsta fall kommer dina plantor att dö av värmeslag. Var noga med att se till att luften verkligen kan cirkulera. Titta till odlingarna ofta. I vanliga hobbyväxthus eller i normalstora tunnelväxthus med större luftvolym slipper man nästan helt överhettningsproblematiken.

Beroende på när du behagar att vinterså och var du bor behöver du anpassa nästa steg.

När det knappt börjat att knoppas ute i våra trädgårdar lyser vintersådderna upp i växthuset i tillsammansodlingen. Det känns som att man får en extra lång vår. Foto: Theres Lundén

Låg eller hög odlingszon

Det finns två eventuella problem som kan drabba dig om du vintersår och båda handlar om temperaturen. Odlar du i odlinggszon 1–5 kan det vissa vintrar vara ganska svajigt när det gäller temperaturen. Det härliga vintervädret som kan inträffa i början av december med flera minusgrader i ett par veckor kan abrubt ta slut och ändras till 10 plusgrader under lika lång tid. Ett sådant väder är rena mardrömmen för vintersådderna om du vattnat dem. Då gror de under den varma perioden för att sedan dö när kylan kommer åter. Men det går att bygga bort. Det finns två vägar runt problemet. Att ställa ut sådderna och hålla dem torra tills du tror att vintern kommer att vara stabil, eller att man helt enkelt senarelägger sådderna och utplaceringen till slutet av februari/början av mars.

Jag använder båda metoderna, lite beroende på hur det passar. Det är ganska skönt att bli av med vintersådderna redan i januari och då gör jag ordning byttorna med frön inne i köket och bär ut dem allteftersom till växthuset. Jag låter bli att lägga snö på dem eller att vattna. De får stå där tills jag tror att väderleken inte svajar för mycket. I slutet av februari/början av mars startar jag dem med antingen vatten eller snö.

I de högre odlingszonerna, 5 och uppåt, är problemet inte främst ostadiga vintrar utan temperaturskillnaden mellan dag och natt. Ett växthus i odlingszon 7 kan bli rejält varmt under dagen för att sedan bli kallare än kallast under natten. +30 på dagen och -20 på natten är det få växter som klarar. Lösningen är att vänta med vintersådderna, om möjligt, tills nattemperaturen inte är så låg eller att ställa in en frostvakt – en värmekälla som hjälper till att höja temperaturen under natten.

Du kan också vänta tills det inte är så kallt på nätterna och då blir vintersådden mer av en kall vårsådd. Bor du i en väldigt hög odlingszon kan det vara bra att ha en backup av inomhussådda plantor ifall det blir problem.

Hindra uttorkning

Efter att fröna och jorden blivit vattnade är den sista nyckeln satt i låset för att kunna öppna upp för livet. Det kan ta tid innan man ser något, men oftast tycker jag att det går ganska fort, fortare än jag tänkt mig. Kanske beror det på att jag inte längre är så otålig och känner mig nödgad att titta till plantorna varje dag i början av deras resa. Jag brukar gå ut någon gång i veckan den första tiden och se vad som händer och slänga på snö ovanpå eller så vattnar jag om det ser för torrt ut på jorden. När växterna väl börjar titta upp behöver man vara mer närvarande och titta till dem var och varannan dag, mest för att kunna vattna dem lite då och då och hindra uttorkning. Det fungerar att vattna med pudersnö även när plantorna tittat upp, men oftast är det enklast att vattna med en vattenkanna med strilmunstycke.

Omplantering och utplantering

Man kan omplanterar växterna i enskilda krukor i planteringsjord när de är mellan 5–15 cm  höga och låta dem bo i samma miljö där de börjat sitt liv. Krukorna bör då ha en storlek på 7–10 cm i diameter. När dessa plantor får växa till sig blir de oftast riktigt stora och ståtliga och när du planterar ut dem på slutgiltig plats har de ett väl utvecklat rotsystem. Jag tar alltid för vana att vattna mellan 2–5 liter i planteringshålet när jag planterar ut omplanterade plantor, då vet jag att de har så att det räcker för flera dagar.

Kålen är den växt som tittar upp först av alla växter i mars. Den brukar kunna klara ner till -8 grader ett par timmar under nätterna.

Har man inte plats för att plantera om plantorna kan man plantera ut dem direkt från behållaren på friland, men det ställer högre krav på dig som odlare. Dessa plantor är av förklarliga skäl mindre än de som redan har blivit omplanterade och de har också ett mindre utvecklat rotsystem. Plantorna är känsligare för uttorkning vid utplanteringsfasen och man behöver vattna dem ofta de första två veckorna efter utplantering. Tänk på att det är fler av dessa plantor som dör efter utplantering än av de som redan blivit omplanterade. Se till att du planterar dem tätare än vad du kanske tänkt dig, då är det inte hela världen om några ger upp. Blir det för tätt kan man alltid gallra bort några i efterhand.

Tänk på att plantor som blivit stående länge i sina odlingsbehållare utan omplantering kan behöva gödselvattnas några gånger i veckan med svag näringslösning för att hålla sig fina.

Konsumtionssådd

Jag kallar den här tekniken för konsumtionssådd eftersom meningen med dessa sådder är att konsumera plantorna direkt ifrån där de odlas, i växthus, pallkrageväxthus, inglasad balkong/altan eller drivbänk. Förutom de växter jag räknar upp i artikeln  kan du odla alla de växter som du gillar och vill skörda som bladgrönt och som du tror klarar av denna behandling.

Att odla för konsumtion i växthus i slutet av februari–början av mars, gör att vi inte behöver köpa några bladgrönsaker mellan maj och tiden kring midsommar. Konumtionssådden gör att vi får tidigare  skördar och dessutom utnyttjar växthusets yta även då man vanligtvis inte tänker att det är säsong.

Vintersådd för utplantering

Växter jag vintersår för utplantering: Majrova, persilja, dill, kålrabbi, svartkål, sibirisk bladkål, grönkål, rödkål, vitkål, savoykål, strandkål, broccoli, pak choi, kailan, salladssenap, anisisop, gräslök, piplök, kinesisk gräslök, gul lök och rödlök från frö, asiatiska bladgrönsaker, alla typer av sallat, vinterportlak, sparris, kummin, betor, jordgubbar, smultron, timjan, vinterkyndel, mejram, sommarkyndel, salvia, oregano, rabarber, epazote, sodaört, stridolo, libbsticka, shungiku, citronmeliss, målla, broccolirybs (cima di rapa) och luftlök. Min lista görs längre för varje år som går. Varning: Rotfrukter som växer nedåt i jorden som svartrötter, palsternacka och morötter undviker vi att förodla på detta sätt för utplantering. Rötterna tar nästan alltid skada av att omplanteras och utvecklar då deformationer.

Blandad kompott av vintersådda växter. De största ”Broccolirybs” har jag ställt ut tidigare (januari) för att se om de klarar den svajiga vintern, vilket de gjorde 2017.

Det här behöver du:

1. Krukor eller konservburkar, odlingstråg, pluggboxar eller återvunna frukt- och grönsaks-askar. Ta vad du har men behållarna du sår i måste ha hål i botten!

2.Planteringsjord och ev såjord eller sand.

3.Frön.

4. En plats att placera frösådderna i. Växthus, pallkrageväxthus, inglasad balkong/altan drivbänk eller en plastback modell större.

5 Odlingstråg att ställa odlingsbehållarna i.

6. Eventuellt flytande gödselvatten om du väljer att vänta länge med utplantering.

Så gör du: Du fyller de odlingsbehållare du väljer att använda med planteringsjord till ungefär 2–3 cm från behållarens kant. Sedan sprider du ut frön över ytan. Växter som broccoli, huvudkål, majrova m fl är enklast att bredså glest då det är lättare att plantera om och plantera ut dem om de inte står alldeles för tätt. Växter som gräslök, timjan och vinterkyndel m fl blir bäst om man klumpar ihop fröna i grupper om 10–15 frön så att det snarare blir en växttuva, det är ju oftast så man vill ha dem i framtiden. När fröna är placerade på jordytan strör du över ett 3–10 mm tjockt lager med jord. Ofta använder jag en finmalen såjord eller sand för den sista täckningen av fröna men det går också lika bra att använda planteringsjord. Plocka bort grovt material som kan störa växterna när de tittar upp.

Vintersådd för konsumtion

Växter jag vintersår enligt konsumtionsmodellen:
Persilja, dill, svartkål, sibirisk bladkål, pak choi, kailan, salladssenap, gräslök, asiatiska bladgrönsaker, alla typer av sallat, stridolo, shungiku, målla, broccolirybs (cima di rapa) och runda morötter.

Från februari och framåt kan konsumtionssådden sättas igång. Från maj kan odlaren börja skörda bladgrönt och annat. Foto: Theres Lundén

Det här behöver du:

1. Stora krukor eller stora konservburkar, champinjonbackar, stora plastbackar. Ta vad du har men behållarna du sår i behöver vara ganska stora och rymma flera liter jord. De vanligt förekommande plastbackarna man transporterar växter i fungerar mycket bra, de med hög kant är de bästa. Tänk på att behållarna behöver ha hål i botten!

2.Planteringsjord eller jord du grävt upp från friland och förvarat frostfritt.

3. Pelleterad höns- och grönsaksgödsel (kan uteslutas ifall du gödselvattnar istället).

4. Frön.

5. En plats att placera frösådderna i. Växthus, pallkrageväxthus, inglasad balkong/ altan eller drivbänk.

6. Odlingstråg att ställa odlingsbehållarna i.

Så gör du: Fyll odlingsbehållarna med jord till ungefär hälften. Sprid sedan ut några korn pelleterad hönsgödsel samt lite pelleterad grönsaksgödsel, detta för att det ska finnas näring till växterna för att kunna bli stora. Se till att näringen hamnar som ett jämt och tunt lager över jordytan och blandar ner den i jorden några centimeter. De flesta bladgrösaker som spenat, sallat, sibirisk bladkål, runda morötter, broccolirybs, pak choi m fl bredsår jag glest över ytan. Växter som gräslök och dill blir bäst om man klumpar ihop fröna i grupper om 10–15 frön så att det snarare växer upp till tuvor. Det är väldigt behändigt att skörda tuva för tuva istället för att klippa lite här och där. När fröna är placerade på jordytan strör du över ett 3–10 mm tjockt lager med jord. Du kan använda det du har, planteringsjord, såjord eller sand. Plocka bort eventuellt grovt material som kan hindra växterna när de tittar upp.

Vintersådd på friland

Vintersådd på friland: Har man inte möjlighet att förodla sina växter i tillrättalagda miljöer som växthus, inglasade balkonger mm, kan man ändå lyckas med att förodla under vintern. En hel del växter tjänar till och med på att starta på det här sättet, speciellt rotfrukter som bör startas på sin växtplats. De får komma upp på ett långsamt sätt när det våras och blir ofta väldigt torktåliga under uppväxtfasen. Perfekt teknik för dig som har odlingsstället långt hemifrån men ändå vill kunna testa vinterodling. Tänk också vad skönt det är att ha sått alla rotfrukter redan under november – januari, så att du kan lägga mer fokus och tid på andra grödor under våren.

Växter vi vintersår direkt på friland: Morot, svartrot, haverrot, palsternacka, dill, persilja, luftlök, piplök, salladslök, gräslök och persiljerot.

Sparad, tinad jord läggs på den tjälfrysta marken.

Det här behöver du:

1 Ett ställe att odla på, gärna där du odlat tidigare.

2 Frön.

3 Tinad jord.

Så här gör du: Du kan så när jorden fortfarande är redbar men du kan också så direkt på jord där tjälen redan slagit till, alltså fryst jord. Jag brukar alltid se till att ha tinad jord i något utrymme som är frostfritt och har ofta både planteringsjord eller en hink eller två med jord jag grävt upp från en pallkrage eller ett friland. Båda typerna av jord går att använda. Först rensar jag bort så mycket gammalt växtmaterial jag kan på platsen där jag ska odla. Står det fortfarande gamla kålstånd kvar i jorden, och det är tjäle, skär jag av dem vid markytan. När det gamla växtmaterialet är borta strör jag över ett lager tinad jord över jordytan, ca 1–2 cm tjockt. Sedan markerar jag sårader med en pinne och placerar fröna i fårorna. Jag sår alltid tätare än vad texten på fröpåsarna rekommenderar. Blir det för trång gallrar jag under vår och försommar, perfekt när det gäller morot och persiljerot som då levererar en första primörsådd. När fröna ligger där de ska strör eller skyfflar jag på lite jord och sedan är det klart. Det behövs ingen vattning vid sådden för denna teknik. När våren kommer och snön tinar och de första vårregnen träffar jorden, vaknar fröna ur sin vintersömn. Under april–maj, om det är en torr vår, brukar jag stödvattna någon gång i veckan med 10 liter ur en vattenkanna med strilmunstycke.

Johannes Wätterbäck
Johannes Wätterbäck driver bloggen och kontot ”Farbror Grön” tillsammans med Theres Lundén och podcasten ”Två odlare emellan” med Sara Bäckmo. När han inte skriver böcker eller föreläser om odlandets konst hittar ni honom i fem olika trädgårdar. Johannes odlar i fyra olika stadsodlingar i Västerås, bland annat på två tak. Men han är inte en urban odlare rakt igenom, utan har sin odlarbakgrund i de sörmländska skogarna där han fortfarande odlar i sin första trädgård. Där har han odlat sedan 1992. Favorit just nu: Sallaten Jericho är kanske den bästa sallat jag någonsin odlat, den vill jag inte leva utan. Odlarutmaning 2018: Att odla fram eget utsäde av morötter och gulbetor samt testa några gamla spannmålssorter.