Provence purpurängar i din trädgård

242
Både blommorna och bladen på lavendeln innehåller stora mängder små oljekörtlar. Men det krävs stora odlingar om man ska producera lavendelolja i någon större omfattning. Till tio milliliter olja går det åt 1,3 kilo blommor.

Lavendel är en gammal medi­cinalväxt med många användningsområden. Den kan med fördel användas både i skönhetsprodukter och till matlagning. Med ett ursprung från medelhavsområdet, där den växer vilt, vill lavendeln ha det torrt och soligt och för att doft­aromen ska bli rik måste jorden vara mager.

Botanik

Lavendel (Lavandula angustifolia) hör till familjen kransblommiga växter, Lamiaceae, och släktet Lavandula där cirka trettio arter ingår. Lavendel är en flerårig, städsegrön halvbuske som blir cirka 50–100 cm hög med fyrkantiga, gröna, förgrenade stjälkar som blir vedartade på det andra året. Bladen är lansettlika, lätt håriga och silvergröna. Lavendel blommar i juli–augusti med blå eller blåvioletta läppformiga blommor i kransar som bildar långskaftade, toppställda ax. Blomman är tvåläppig med en överläpp och en underläpp med tre flikar. Både blommor och blad innehåller eterisk olja med en stark, aromatisk och utpräglad doft.

Lavendel är en medicinalväxt och speciellt blommorna och bladen innehåller stora mängder små oljekörtlar. De verksamma ämnena är:

Eterisk olja med 30–60 procent estrar, huvudsakligen linalyacetat, samt greniol, l-linool, limeng och ceineol, garvämnen, flavonoider. Oljan är starkt antiseptisk.

Den eteriska oljan framställes genom destillering, pressning, CO2-extraktion eller med hjälp av något lösningsmedel som man sedan tar bort ur oljan. Till 10 ml lavendelolja går det åt 1,3 kg lavendelblommor.

Magert, kalkrikt och torrt

Lavendeln har sitt ursprung i Medelhavsområdet där den växer vilt på kalkrika marker och i stora odlingar. De största industriodlingarna finns i Provence i Frankrike, i Spanien och Ungern, men blomman odlas kommersiellt även på andra platser som England och i Skåne.  I Sverige är det bara Lavandula angustifolia som är härdig. Den kan påträffas förvildad i södra Sverige och är härdig upp till zon III – i skyddade lägen kan den eventuellt överleva vintern utomhus ända upp i södra Norrland eller ungefär zon IV-V. Lavendel vill ha det torrt om fötterna och soligt, och för att doftaromen ska bli rik måste jorden vara mager. Knepet för att få en fin lavendel är att ge den en solig, vindskyddad och väldränerad plats med genomsläpplig, kalkrik sand- eller mulljord.  Har din trädgård inte den perfekta marken så kan du lätt skapa en bra lavendelrabatt med en upphöjd bädd, eller plantera i krukor. Låt aldrig lavendeln stå i blöt jord, vare sig den är planterad i marken eller i kruka – det är ett av de säkraste sätten att ta död på den. Kom ihåg att lavendeln inte får utsättas för allt för mycket väta under vintern heller. Övervintringen måste vara torr så tänk på att inte plantera där det finns risk att vatten kan bli stående. Är det vargavinter kan den behöva täckas. Har du lavendeln i krukor så placera dem intill en varm vägg eller ta in dem.

Beskära och föröka

Beskär lavendelplantan varje år för att hålla den tät och buskig. Du kan antingen beskära den tidigt på våren (men vänta tills risken för nattfrost är liten), eller direkt efter blomningen i augusti eller senast i mitten av september. Klipp ungefär en tredjedel av höjden, kanske lite till, och använd det bortklippta till sticklingar om du vill föröka din lavendelodling.  Sticklingarna ska var omkring tio centimeter långa och lite förvedade, då tar de sig bäst. Ta bort de nedersta bladen och stick ner en eller flera sticklingar i en kruka med sandblandad jord. Ställ på en skuggig plats. Du kan också fröså och då finns det många olika sorter att köpa i handeln, både perenna och ettåriga sorter. Om du vill kan du också prova att samla frö från dina egna plantor när blomsteraxen mognat. Vik blomman och skaka så ramlar de mogna fröerna ut. Sedan kan du antingen så dem direkt i krukor och låta dem stå ute över vintern, eller spara fröerna inne och så dem till våren. När frösådden tagit sig planterar du dem en och en i små krukor, gärna i en blandning av krukjord och sand. När de växt till sig planterar du ut dem där de ska stå. De kan blomma redan första året om sådden varit tidig. Ett tredje sätt att föröka lavendel, och kanske det enklaste, är med avläggare. Kupa upp jord kring en gammal planta tills den täcker ungefär halva höjden. I jorden kommer grenarna att skjuta rötter och bilda nya småplantor som kan sättas ut nästa år.

Skörda och bind buketter

Om du ska torka hela blomställningar eller ta vara på blommorna, skördar du dem strax innan blommorna slagit ut helt. Bind samman glesa buketter och häng dem upp och ner på en mörk, luftig plats. Repa blommorna när de torkat ordentligt.

En ren historia

Parfymkruka från Tutanchamons grav.
Foto: Frank Rytell/Wikimedia

Namnet Lavandula kommer från latinets ord för tvätta, lavare, och det avslöjar vad växten främst använts till. Romarna använde blommorna som väldoftande tillsats i tvätt- och badvatten. Egyptierna uppskattade uppenbarligen också lavendel, för det sägs att en av dofterna som steg upp när man öppnade parfymkrukorna i Tutanchamons gravkammare var just lavendel. I Japan nämns lavendel i romanen ”Berättelsen om Genji” som utkom omkring år 1008. Som medicinalväxt är lavendel känd i Europa sedan medeltiden och började odlas i klosterträdgårdar någon gång på 1000-talet. Värt att veta: När man läser i gamla örtaböcker om lavendel är det faktiskt ofta en annan lavendelart man menar, nämligen spiklavendel, Lavandula latifolia, en art som också doftar men har bredare blad.

Hildegard av Bingen skiljer på arterna i sin Physica, den stora örtabok hon skrev på 1100-talet, och säger att spiklavendel lindrar smärta i lever och lungor samt rensar tankarna, medan lavendel inte bör ätas. Om man däremot har många löss, säger hon, ska man lukta ofta på lavendel för då kommer lössen att dö.

Lavendel jagar dessutom bort onda andar med sin starka doft enligt Hildegard. År 1365 planterades lavendel vid Louvren i Paris och användes till doftframställning. I slutet av 1500-talet började man destillera den eteriska oljan i Provence. Det var den vilda lavendeln man använde och industriodlingarna i Frankrike kom inte i gång förrän omkring 1900. Man odlar numera ofta korsningen Lavandin till oljeframställningen.

Hildegard af Bingen.

Till Skandinavien kom lavendel på 1400-talet, då den först odlades vid klostren. Ett av de tidigaste beläggen för lavendelodling utanför svenska kloster är en anteckning från 1598 där det står att man sått lavendel vid Hertig Karls Nyköpingshus.

Lavendelns latinska namn var förr L. officinalis som var ett tillnamn alla växter fick som användes i medicinskt syfte. Officinalis betyder nämligen ”hörande till en officina” –  ett slags skafferi i klostren där man förvarade sina örter och läkemedel.

Användning i trädgården

Lavendel odlas som prydnadsväxt, framförallt som kantväxt där den kan bilda täta, låga och väldoftande häckar. Tänk en knallblå kant runt en rosa rosenrabatt till exempel! Den pryder också sin plats i krukor på brokvisten, balkongen eller altanen, eller var som helst där solen kan värma den så att de eteriska oljorna dunstar. Då sprids den ljuvliga lavendeldoften som inte bara vi människor älskar. Den lockar även alla slags pollinerande insekter och passar perfekt i en fjärilsträdgård.

Som läkeväxt

Lavendelolja är antiseptisk, kramplösande och cirkulationsfrämjande och ingår ofta i liniment och badsalt för lindring  av muskelsmärtor, reumatiska besvär och ryggont. Garvämnet i lavendel har en sammandragande verkan och eftersom oljan är antiseptisk kan den vara bra att ha på små sår, finnar  och insektsbett. Lite lavendelolja som gnids in på tinningen ska lindra huvudvärk. Men kom ihåg att späda ut lavendelolja med till exempel olivolja eller mandelolja innan du har den på huden eftersom den kan verka hudretande. Observera också att ny forskning visar att ämnet linalyacetat  som finns i lavendeloljan kan vara allergiframkallande när det oxiderat, så prova dig fram.

Från de torkade blommorna kan man få te eller tinktur (extrakt i sprit) som kan användas som sammandragande och väldoftande ansiktsvatten. Teet kan man dricka om man har svårt att somna, för det verkar lugnande och avslappnande. Man kan också stänka några droppar lavendelolja på kudden eller i badvattnet på kvällen. En god medicin mot sömnproblem är att droppa ett par droppar lavendelolja på en sockerbit och suga på den (innan man borstar tänderna). Eller varför inte fylla ett örngott med torkade lavendelblommor?

Andra användningar

Väldoft att lägga i byrålådan. Foto: Pixabay

Insekter inomhus tycks avsky lavendeldoft så det är alltså inte bara för den goda doftens skull man lägger lavendelpåsar mellan lakanen i linneskåpet.  Små lavendelpåsar eller buketter kan man lägga ut även på andra ställen för att hålla pälsängrar, mal och och andra småkryp borta. (Har man bara lavendelolja hemma kan man droppa lite på en tygbit och lägga ut.) Som myggmedel kan man droppa lavendelolja i sin hudkräm.

I maten används lavendel som en krydda till fisk och fårkött, ungefär som rosmarin. Prova också att ta lite lavendelblommor i baket.  Lavendelskorpor är en delikatess!

Men allra mest älskar vi nog lavendeln för dess väldoft som passar så bra i tvål och parfym. Efter duschen dröjer sig doften kvar på huden i timmar. Och förr då man satt flera timmar i kyrkan under gudstjänsten, kunde man ha en liten bukett med starkt doftande örter, bland andra lavendel, att lukta på för att pigga upp sig om man höll på att nicka till.

Beredningar

Lugnande lavendelte: Koka upp 2 dl vatten och slå det över 2 tsk torkade lavendelblommor. Låt dra i 5 minuter.

Rogivande Badsalt: Blanda havssalt med några matskedar torkade lavendelblommor och fyll på glasburk med lufttätt lock. Droppa i lite lavendeloja om du vill ha starkare doft.

Mild lavendelolja: Om du inte vill använda eterisk lavendelolja kan du göra en mildare variant. Fyll en bur eller flaska med en fin olja, till exempel olivolja eller mandelolja och lägg i en torkad lavendelkvist. Låt stå i solen i tre veckor och sila oljan. Använd som hudolja eller bas i hemgjord salva till exempel.

DELA
Anne-Marie Nilsson

Född i Ljusdal 1962 och uppväxt på en jordgubbs- och penséeodling. Några av hennes tidigaste minnen är doften av jord och smaken av solvarma jordgubbar. Har flera trädgårdsmästare i släkten, som hennes farmors bror, Axel, den snällaste man kan tänka sig och en fin förebild.
Gick det tvååriga trädgårdsgymnasiet på Rättvik-Vassboskolan. Efter skolan blev det jobb i en tulpanodling och sen på Kurt Pedersens Planteskole på Jylland, det som numera är Rosenposten.dk, med att plocka rosor till okulering. På de där vidsträckta rosenfälten väcktes hennes kärlek till rosor.
Sen tog livet så småningom en annan vändning. Anne-Marie Nilson fick tre barn och jobb på museum och utbildade sig till historiker och konstvetare. Numera odlar hon bara för nöjes skull. Bor i Hälsingland och jobbar heltid som frilansjournalist.