Viktig svensk specialist

990
Sveriges ”Mr Klematis” – Magnus Johnson (1907–2002). Foto: Jan Lindmark

Den svensk som gjort starkast avtryck i klematisvärlden är Magnus Johnson.

I början av 1930-talet praktiserade Magnus Johnson som trädgårdsmästare på en berömd privat botanisk trädgård i Österrike. Ägaren, läkaren Fritz Lempberg, var en känd växtsamlare och hade tiotusen olika slags växter i sin trädgård. Magnus Johnson imponerades stort av en starkt doftande bergklematis som växte över entrén och intresset för klematis var väckt. 1937 var han tillbaka i Sverige och startade en egen plantskola i Södertälje. Han saluförde som mest över femtusen olika växter i sin plantskola och var då bland de största i Europa. Han importerade klematis från olika länder och började sedan odla och förädla själv.

Kontakter med Storbritannien
Magnus Johnson inspirerades av trädgårdsamatörerna John Gudmundsson och Tage Lundell. John Gudmundsson korsade i slutet av 1940-talet två sorters klematis med varandra, ’Nelly Moser’ och ’Lasurstern’. Resultatet blev cirka 250 stycken nya klematisplantor i varierande färger och former. Han planterade ut dem i sin trädgård. Några få av dessa plantor hittade vägen till Storbritannien tack vare Gudmundssons vän Tage Lundell, som hade kontakt med Jim Fisk och Raymond Evison.

I det egna klematisarbetet koncentrerade sig Magnus Johnson på att bredda utbudet av småblommiga klematis. De var mer lätt­odlade och friskare än storblommiga. Han inriktade sig också särskilt på sådana som doftar. Magnus Johnson blev ett stort namn inom klematisförädlingen. Han har skapat mer än etthundratjugo nya sorter. Några exempel: ’Albina Plena’, ’Cyanea’, ’Georg’, ’Pointy’, ’Propertius’ och ’Södertälje’.

Gav ut klematisbibel
Mellan 1952 och 1960 arbetade Magnus Johnson som chefsträdgårdsmästare för Botaniska trädgården i Göteborg och senare, mellan 1960-1972, som landskapsarkitekt i Göteborgs stad. 1985 fick han en silvermedalj av RHS i Storbritannien för akvareller han målat av olika klematis. Utmärkelsen skedde i samband med bildandet av The International Clematis Society.

1997 publicerade han sin bok ”Släktet klematis”, som tar upp nära två tusen olika sorters klematis. En ”bibel” på 881 sidor. 1999 utnämndes Magnus Johnson till hedersdoktor vid SLU (Sveriges Lantbruks­universitet). 2002 tilldelades han ”The Gold Veitch Memorial Medal” av RHS för sitt arbete i Sverige, speciellt med klematis.

 

Andra insatser av svenskar för klematis i världen

På Cedergrens plantskola i Råå utanför Helsingborg, började man på 1980-talet korsa klematis. Numera drivs plantskolan av Krister Cedergren, vilken har dragit upp bland andra ’Natacha’ och ’Jenny’.
SLU i Balsgård, Elitplantstationen och klematisproducenter inom E-planta, har utfört ett stort arbete för att bevara Magnus Johnsons livsverk. SLU började redan i slutet av 1990-talet ta över hans samlingar, totalt nära 400 olika arter och sorter. Kimmo Rumpunen hade ansvaret för att lyfta fram sorter som både är odlingsvärda och kompletterar det sortiment som redan finns. ’Mauve star’, ’Moonlight’, ’FLORALIA’ är några exempel.
Rumpunen har också arbetat med att ta fram klematis som passar att odla i kruka, växer kompakt, blommar om hela sommaren, gärna har fin doft och är friska, härdiga och lättodlade. 170 kombinationer har gett cirka 6 000 frön som man har sått. Dessa har sedan gett upphov till över 2000 plantor för vidare utveckling. Med hjälp av mikroförökning, som är ett snabbare sätt att få fram tillräckligt många moderplantor, har man lyckats få fram flera nya sorter, t.ex. KAJSA, BALSGARD LINNEA, HEDDA, HEDVIG och TUVA.
SLU beslutade för några år sedan att flytta hela verksamheten till Alnarp.

DELA
Inga Wåleryd

Uppvuxen i Uppsala med sikte på att bli psykolog, men stannade på en fil kand och en förskollärarexamen. Bodde och arbetade några år på Österlen. Tillbaka till Uppland 1980 då hon och hennes sambo, trädgårdsmästaren Per, köpte en handelsträdgård i Söderfors. Paret förälskade sig både i trädgården och samhället och bor fortfarande kvar. 1990 satsade man på garden center och hade fullt sortiment på plantskoleväxter och krukväxter. Femton år senare, 2005–2015, specialiserade de sig på rosor, perenner och klematis. Som mest salufördes cirka 500 sorters rosor, drygt 300 sorters klematis och runt 1000 sorters perenner. Intresset för klematis ökade under dessa år och tillsammans med dottern Johanna, som utbildat sig till programmerare, tog Wåleryds fram en app med information om drygt 400 klematissorter. 2015 var den klar och kunde börja säljas via Google och AppStore. Jobbar nu med att ta fram en ny webbsida för växtentusiaster, läs mer på www.tradgarn.com