Vårtecken eller krigsförklaring?

Foto: Zainichi Gaikokujin/Wikimedia

Med stigande temperaturer ökar aktiviteten även inne i stacken. När det är vår är de nyvakna myrorna hungriga. Sökandet efter föda har högsta prioritet. Det är ont om mat i naturen inledningsvis och därför söker sig myrorna ibland in
i våra bostäder på våren för att hitta energi och protein. Starta inte ett myrornas krig med en gång. Här får du veta mer om myrorna och lite tips om hur man kan leva bredvid dem.

Myror är i regel harmlösa och en naturlig del av livet i trädgården. Men vad gör man om man ändå fått en invasion av myror i sin trädgård, på fel ställe? Då får man ofta gå systematiskt till väga, genom att försöka minska tillgången på föda samt lämpliga boplatser.

Det viktigaste är att bekämpa bladlus­kolonierna. Mindre växter kan behandlas med såpa. Är träd angripna kan man spola dem med vatten under högt tryck.

Trädgårdsmyra, Lasius niger, trivs under trädgårdsplattor. Där är torrt i sättsanden och varmt genom stenen ovanför som fångar och lagrar värme. Foto: Marcus33/Wikimedia

Eftersom många arter av myror som bygger bon i våra trädgårdar före­drar torra och varma platser, kan det hjälpa att hålla  marken fuktig med hjälp av vattning under en längre tid.

Om en stor myrstack finns på tomten eller annat olämpligt ställe är det enklast att avlägsna den på vintern genom att gräva upp den.

Städa undan allt sött

Vad gör man om myrorna kommer in i bostaden? Städa undan matrester och allt sött, det som myrorna kan tänkas äta. Torka ytor med rengöringsmedel för att bli av med doftspåren som myrorna lagt ut. Minska möjligheten för dem att komma in genom att täppa till onödiga hål och springor som leder in i fastigheten, sätt nät för ventiler. Råkar man ändå ut för invasion måste man lokalisera boet och sätta in åtgärder där. Hästmyrorna kan vara svåra att bekämpa eftersom de ofta har satellitbon, vilket ibland gör det svårt att lokalisera hela kolonin. För mindre samhällen av andra myror kan en metod vara att hälla kokande vatten i boet.

Om dessa åtgärder inte räcker till kan man ibland vara tvungen att ta till starkare åtgärder i form av insektsbekämpningsmedel. Det finns en hel uppsättning olika bekämpningsmedel mot myror man kan tillgripa, de ska dock användas med försiktighet i odlingslandet. Följ tillverkarens föreskrifter!

Vad äter myror?

Två rödmyror bärgar ett solitärbi. De flesta myror är allätare. Foto: naturhistoriska museet

De flesta myror är allätare. Många livnär sig som rovdjur, andra insekter och småkryp är vanliga inslag på menyn. Även söta safter är ett populärt och viktigt inslag i kosten.

När myrorna vaknar tidigt på våren finns det inte mycket föda i omgivningen. Insekterna är få och växtligheten, med nektarrika blommor och tillgången till andra växtsafter, har inte kommit igång ännu. Trädgårdsmyran (Lasius niger) är den art man oftast stöter på inomhus. Stöter den på föda någonstans, kanske en intorkad saftfläck på golvet, springer den snabbt tillbaka till boet. På vägen dit lägger myran ut ett doftspår som talar om var maten finns. Snart har man en strid ström av myror som rör sig in i bostaden till födokällan.

När tillgången på föda ökar utomhus brukar antalet myror som letar sig in upphöra.

Myror älskar bladlöss

En mycket viktig födokälla för många arter av myror är bladlöss, vilka myrorna hjälper och vårdar samt försvarar mot rovdjur och parasiter. Det som gör bladlössen så intressanta för myrorna är deras honungsdagg, alltså de sockerhaltiga exkrementer som bladlössen utsöndrar.

Bladlöss livnär sig genom att suga växtsafter från olika växter.

Trädgårdsmyra, Lasius niger, beredd att ”mjölka” bladlöss (Cinara tujafilina) på en tuja (Thuja occidentalis). Foto: Carlos Delgado/Wikimedia

Överskottet utsöndras i form av ett klibbigt sekret från bakkroppen. Lössen används som boskap av myrorna vilka ”mjölkar” dem genom att stryka sina antenner över deras bakkroppar. Detta stimulerar bladlössen att avge honungsdagg.

Hittar man stora mängder myror på växter i trädgården är det ofta bladluskolonier som lockat dit dem. De kan flytta runt boskapen mellan lämpliga växter. Trädgårdsmyran kan till och med bära hem och övervintra bladlöss i sina egna bon för att sedan placera ut dem på lämpliga växter nästkommande vår. En del arter av myror som den gula tuv­myran (Lasius flavus) lever ett mer undanskymt liv under jord, där de vårdar rotsugande bladlöss som lever av växternas rötter.

Ställer myrorna till någon skada?

Även om myror kan vara irriterande ställer de inte till någon större skada i trädgården. De kan ibland bita sönder knoppar på fruktträd och bärbuskar i sin jakt på söta vätskor. Myrornas underjordiska bon kan ibland bidra till att torka ut växternas rötter.

Den skada de ställer till är mer indirekt genom att de gynnar bladlössen!

De enda fall då man måste vara vaksam är om det dyker upp stora mängder hästmyror i närheten av byggnader. Då är det viktigt att lokalisera boet! Hästmyrorna kan ibland orsaka skador i träkonstruktioner. De gnager gångar som försvagar virket.

Vad är bra med myror?

Det finns många positiva saker som myrorna bidrar med. De hjälper till att luckra upp jorden i våra trädgårdar. Eftersom myrorna äter andra insekter och småkryp bidrar de till bekämpningen av skadegörare i trädgården, till exempel larver av fjärilar och steklar som skadar växtligheten.

Myrorna är viktiga för många insekter och andra småkryp. Vissa arter av fjärilar, som till exempel blåvingar, har ett symbiosförhållande med myror. Blåvingarnas larver utsöndrar en sockerrik vätska och i utbyte mot denna skyddar och matar myrorna larverna.  Vissa blåvingelarver, som till exempel den sällsynta alkonblåvingen (Maculinea alcon), föds även upp i myrornas bon.

Även många växters förökning är beroende av myror. Blåsippor (Hepatica nobilis), samt olika arter av violer (Viola spp.), använder myror som hjälp för att sprida sina frön.

Från larv till vuxen myra

Myror är sociala insekter, de lever tillsammans i samhällen och vårdar sin avkomma. Denna strategi, att hjälpa varandra, har gjort myror till en framgångsrik insektsgrupp. De finns i nästan hela världen, 15 921 arter och underarter är beskrivna. I Sverige förekommer 81 arter av myror, och då är inte de införda arter som finns i våra växthus inkluderade.

Storleksförhållandet mellan drottning och arbetare. Här arten Lasius psam­mophilus. Foto: Volker Borovsky/Wikimedia

Ett myrsamhälle är uppbyggt av en eller flera drottningar samt arbetare, vilka är obefruktade honor, tidvis finns även hanar. Storleken på samhällena kan variera från ett tiotal individer upp till hundratusentals. Myror genomgår tre olika utvecklingsstadier under sin livscykel, larv, puppa och adult.

Myrsamhället vaknar ur övervintringen tidigt på våren. Drottningen börjar direkt lägga ägg som senare blir larver, vilka vårdas av arbetarna. Insekters utvecklingstid är ofta beroende av temperaturen och blir det varmare går utvecklingen fortare. Alla myrkolonier kan reglera boets temperatur genom att flytta runt larver och puppor under dagen. Vid svärmningen flyger hanar och honor ut för att para sig, de nya drottningarna etablerar sedan nya samhällen.

Det största hotet för myror är andra myror, av samma art eller andra arter. Stacken försvaras energiskt och området runt omkring patrulleras och försvaras. Dofter betyder allt i myrornas värld, med dofter kommunicerar myrorna i kolonin med varandra. De kan upptäcka angripare och skilja på vän och fiende utanför stacken. Drottningen styr samhället med feromoner som håller tillbaka utvecklingen av nya drottningar och hindrar arbetarna från att lägga ägg.

DELA
Charlotte Jonsson, arbetar på Göteborgs Naturhistoriska Museum. Hon är entomolog och har specialiserat sig på skalbaggar, dagfjärilar och insekter man hittar inomhus och i trädgården. Odlar grönsaker på egen odlingslott sedan många år. Har alltid varit intresserad av djur och tycker om att vistas i naturen. Svarar regelbundet på frågor om insekter och andra småkryp i sin tjänst på museet. Peter Nielsen, arbetar på Göteborgs Naturhistoriska Museum. Han är entomolog specialiserad på steklar, främst myror, men jobbar även med andra insektsgrupper. På senare tid har intresset för flugor och myggor ökat. Har stor vana av fältinventering av insekter och är ägare av lantställe på västkusten med krydd­odlingar och blommor. Medlem i styrelsen för Sveriges Entomologiska förening.